Vilken helg! Jag vaknade natten till lördag med världens verk. Det var axeln som verkte ända ut till handleden. Först trodde jag att jag hade somnat på armen och att det skulle gå över. Vid morgonkvisten förstod jag att detta är inget som går över så jag tog lite verk tabletter. Det kan inte vara musarm eftersom det var den vänstra armen och jag är inte vänsterhänt. Det måste varit från fredagens träning där instruktören hade bråttom efter passet vilket ledde till taskig stretching. Inget som jag tänkte på då! Jag har ingen aning hur man stretchar själv. När jag ska testa själv så kommer jag inte på en enda stretch övning.
Det är inte slut på lidandet! Lördag natt vaknade Sophia som hon brukar göra ibland när hon ligger i sin säng.
Ursäkta att jag säger den ”UNGEN” är ju så himla lat. Hon sitter i sin säng och ropar mamma tills jag kommer och hämtar henne. Det är inte så att hon ligger i ett annat rum utan hon ligger 1 ½ meter ifrån mig.
Jag hör hur hon ropar första gången och jag har flera gånger testat för att se om hon själv kan gå till min säng! Ivanliga fall så hoppar hon ur sängen så det är inte för högt.
Det slutade med att jag gick upp och det var något som gick fel (alltså inte på hennes önskvärda sätt)! Jag frågade S om hon skulle komma och jag fick inget svar utan bara allmänt tjureri som jag inte kan beskriva! Tillslut ledsnade jag och sa att då får du komma själv. Jag vänder på mig och slår in tummen rakt i byrån. Det kändes som knogen åkte ända upp i den onda axeln.
Det slutade med att S hoppar ur sängen och går till pappa….. Då kan hon minsann gå ur sängen!
Kontentan av min helg var en helt förstörd vänsterarm plus en massa verktabletter!
Hoppas jag inte tråkat ut er men jag var tvungen att få tycka synd om mig själv ett tag!
nu är den 8:e veckan avklarad och vågen visade 77,7 kg imorse!
Det känns jättebra, ska fortsätta oktober månad också sen ska jag trappa upp. Jag tror inte det kommer att på verka viktnedgången men jag har hört att man går upp lite i början.
Kör jag oktober ut så har jag levt på soppa i 3½ månad. Flera på jobbet är på mig och säger att du kan inte hålla på så länge, det kan inte vara bra för kroppen bla bla bla bla osv!
Jag frågade sist på mötet vad man kan använda för motargument mot liknande frågor!
Jag fick inget riktigt bra svar förrutom att några få har gått 15 veckor. Sahlgrenska rekommenderar 8 veckor. Han sa även att vid vägning så kommer de att rekommendera hur länge man ska fortsätta. Jag får ta upp frågan igen, vet fortfarande inte vad jag ska svara på frågorna om det är bra för kroppen.
Jag är övertygad om att jag slet mer på kroppen när jag inte åt, tränade eller belastade leder med all övervikt!
Jag körde som vanligt på måndagar ½ timmes spinning plus PowerMid pass. Gud vad skönt det kändes det gick bra med min onda axel och nästan avbruten tumme! Jag orkar mer det är till och med så att man undrar om de inte dragit ner på antal övningar, eftersom jag orkade med alla! Tidigare har jag legat på golvet som en flåsande flodhäst och bara väntat på att instruktören ska byta övning.
När jag gick hem från träningen så funderade jag på om mitt ena ben är kortare än det andra. Jag flyger fram men helt i otakt det är som att bära på en fot som är stelopererad. Inte för att jag vet hur det känns men det var den bästa beskrivning jag kunde komma på!
Jag ska be min syster ta en titt på mina ben. Vem vet det kanske skiljer ett par centimeter!
Kram på er!
